År 1982 satt ett gäng lövensupportrar och snackade om att de skulle starta upp en supporterklubb. Så blev det, med Kenneth Abrahamsson i spetsen. Sagt och gjort, en styrelse bildades och man kallade sig ”supportrarna”.
Medlemsavgiften var på den tiden 10 kr/medlem och år. I början av supporterklubbens historia var antalet medlemmar ca 1500 st runt om i landet, från norr till söder och även i andra länder som Tyskland, Frankrike och Norge hade vi medlemmar. Framförallt i Umeå med omnejd rann supportrarna till snabbt och en klack bildades. Ca 150 st stod i klacken då.
Bakom speakerbåset (det var ståplats där på den tiden), var det fullt ös minst en timme före matchstart. Då var det järnet som gällde så att motståndarna bävade att gå ut till uppvärmningen. Löven var på väg uppåt i seriesystemet mot elitserien med spelare som t ex Parkonen, Jax, Palmqvist, Virus, Ricky samt många andra. Detta var en kort sammanfattning av åren 1977-1983, då Kenneth Abrahamsson var ordförande.
1984 valdes jag Roger Säfvenskog till ny ordförande för supporterklubben att efterträda Kenneth som då valdes till vice ordförande, så det var bara att ta tjuren vid hornen och ge järnet.
Löven låg i elitserien och klacken var fortfarande stor (ca 150 pers), så det var fullt ös matcherna igenom. På åttiotalet hade löven etablerat sig i elitserien och det var bra matcher hela tiden man gick på hockey. Speciellt matcherna mot Skellefteå var underbara, då fick man ge utlopp för sina känslor. Man skrek och vrålade hejaramsor hela tiden. Man vrålade under hemmamatcherna minst en timme före nedsläpp till långt efter matcherna var slut för det blev mest segrar på den tiden.
Om man ser tillbaka och minns den härliga stämningen i ladan och på bortaplan, alla snygga målen och det suveräna lag Löven hade och inte minst SM-guldet som vi i Umeå hade längtat så länge efter. Vi i klacken fick börja gapa och vråla 12:30 in i tredje perioden: SM-guld SM-guld SM-guld…
Sedan firade vi segern efter matchen på universum, tog några bira och sjöng SM-guld. Vi svävade på moln länge, men det var då, nu är nu.
Supporterklubben som nu jobbar gör ett mycket schysst jobb, fixar med resor till bortamatcherna samt mycket mycket annat. Jag vill ge klacken en mycket stor applåd, för utan er – ingen stämning på ladan. Må ni aldrig ge upp ert stöd! Tack för mig.
Roger Säfvenskog
FD Ordförande
